flickanpetersson

Jaha, då ligger man här igen, mitt i natta å skriver. Hmm.. Natten till idag va en jävla knepig natt :/ Skulle ju med Sofie till kossera vid 6, vilket innebär uppstigning, marsch.. vid 05.00. Vi la oss i rättan tid, Sofie somna utan problem. Mitt i allt så får jag en hemsk skallebank så kunde jag ju inte somna för de :@ Så när den väl gått över och jag lyckas somna så drömde jag någon jävla knepig dröm, sov 30 minuter. Vakna.. Skit piggeliners då ! Ingen sömn den natten inte :( När jag vakna upp av drömmen va klockan 03.30, lönt å försöka sova 1.5 timme, inte för min del iaf. Så vid 05.00 väckte jag Sofie, vi drack kaffe och begav oss, mjölka kossera, hjälptes åt å skrapa bort skiten på cementplattan där kossera går ut, mumma ^^ Kan ju lova att när vi väl va klara sen så va det wunderbart jävla gött å slänga sig i bingen å sova några timmar ! Sen slappa vi fram till 16.30, sen vart de hej hej kossera, bye bye Labbås. Och nu sitter jag i Skövde hos min käre far, och filosoferar över livet, i vanlig ordning. Kommer jag fram till något ? Det kommer jag på precis innan John Blund uppenbarar sig så har man glömt hälften när man vaknar, hehe. Känns gött att det mesta just nu ser positivt ut iaf. Härligt att de ser ut som ljusare tider för mig, kanske man slipper de där höstdeppet.

En av de bättre sakerna som hänt i mitt liv på länge är du, men jag känner mig såå jääävla maktlös ! Känns som att jag inte kan göra något för att påverka detta, Du är verkligen på väg bort härifrån.. Är otroligt tacksam att jag fått chansen att se vem du är, fått röra vid dig och spenderat den här tiden som vi har spenderat tillsammans. Det har vart upp och ner, men ingenting är en dans på rosor. Önskar så att det fanns ett sätt att få dig att stanna, så jag verkligen skulle få visa allt av mig och lära känna dig på riktigt. Men jag skulle inte vilja komma emellan dig och dina drömmar. Fick en helt annan inblick i allting efter att vi pratade i fredags. Så jääävla glad att du verkligen förklarade. Vet hur det känns att längta bort, vet hur viktigt det är att uppfylla det man verkligen vill göra, jag kommer inte stå i vägen. Jag kommer stötta dig i vilket beslut du än tar, visst att det troligen kommer kännas tungt att du flyttar. Jag kommer ta tillvara på varje tillfälle jag får att umgås med dig tills dess, har trivts så jäkla lätt i ditt sällskap, så det är inget jag vill förlora. Och sen när du flyttat så får jag tänka tillbaka på den tiden med ett leende på läpparna. Jag vet att om jag väljer att avstå helt och hållet från dig bara för att du nämnt att du kanske ska flytta, och att jag inte ska hoppas på något, så kommer jag ångra det beslutet så jävla mycket i efterhand. Jag vet ju vad som komma skall, så beslutet över hur jag själv ska ta det och må i efterhand är ju helt och hållet upp till mig, kommer inte lägga någon skuld alls på dig. Sen å andra sidan kan inte jag styra över hur du vill göra, jag vet ju bara hur jag själv vill göra.