flickanpetersson

Så nöjd som jag är med mig själv just nu har jag aldrig tidigare varit, jag har byggt upp ett jävligt bra självförtroende som jag är sjukt stolt över. Jag är ju inte helt ensam om att ha lagt byggstenarna till det, för utan mitt medgivande till varje sten hade jag inte vart där jag är i dag.

Jag vet hur det är att ha vart nere på botten, att må skit. Jag vet hur det är att gråta sig själv till söms varje kväll under en period, jag vet hur det är med att kämpa för att överhuvudtaget ta sig upp ut sängen på morgonen, jag vet känslan över att inte vilja sova för att det i bakhuvudet sitter en liten djävul som säger – somnar du nu vaknar du aldrig mer. Jag vet hur det känns att känna sig som minst värd på hela jorden. Jag vet hur det är att vakna med en stor klump i magen varje morgon, för att man inte vill gå till skolan. Att man inte är värd något, detta fick mina plågoandar mig att känna från 4 – 9 årskurs i grundskolan. Haha, inte konstigt att man inte ville gå något jäkla gymnasium. Har träffat några av dessa plågoandar senare i livet, som faktiskt kommit fram till mig och haft ånger i rösten, som i sin närhet senare har sett andra bli behandlade likadant, som fått dom att tänka om och som också har gjort att de ransakat sig själva. Och att ett enkelt förlåt kan vända hat till glädje är helt otroligt, speciellt när personen i fråga faktiskt står upp för att han/hon vart ett svin. Senast i oktober kom en kille fram till mig, vi gick i samma klass någon gång under högstadiet, då avskydde jag honom och alla hans kompisar, de lät mig aldrig vara. Vad jag än gjorde så fanns det alltid någon där som på något vis gjorde sig rolig på min bekostnad. Men han har vid flera tillfällen bett om ursäkt. Han berättade för mig att en släkting till honom tagit livet av sig för att han blivit så utsatt i skolan. Jag vet inte om han funderat över det innan detta hände hans släkting, jag hoppas ju på det så klart.

Så jävla sorligt att barn som är elaka mot varandra kan ställa till det på det viset som det faktiskt gör överallt, vart man än vänder sig så finns det alltid någon som blivit utsatt för någon som tror sig vara bättre än andra. Jämförelser med julklappar, kläder, månadspeng, sporter man är aktiv inom och hur bra man presterar där. Och detta är samhällets och föräldrars fel, att det ställs för höga krav från för tidiga åldrar. Av egen erfarenhet så har jag blivit uppfostrad utan några större krav, mina krav från mina föräldrar har vart att alltid tacka för sig, kolla folk i ögonen när man hälsar, att de äldre alltid har rätt osv. Så det högsta kravet jag har haft när jag växt upp är folkvett.  Tänk om alla kunde uppfostra sina barn på det viset, med insikten att alla är lika, oavsett. Och att alla duger precis som de är. Sen finns det ingen som säger att man måste vara kompis med alla, men man behöver inte vara elak mot någon bara för att man inte tycker om den personen.

Men i alla fall, idag känner jag att allt som har hänt mig under mina 23 levnadsår har format den jag är idag. Så jag skulle faktiskt vilja tacka lite. Tack mamma och pappa för att ni alltid trott på mig, för att ni alltid har sett till att det funnits mat på bordet, att vi haft rena och hela kläder trots att det inte har vart senaste modet, tack för att ni funnits och trott på mig även fast jag under min tonårstid var en böld i röven, tack till er som mobbade mig, utan er hade jag aldrig vetat hur det är att ha varit på botten och att sedan ta sig upp till toppen och hur jävla stark man blir av det, trots alla jävlar som ville mig illa. När ni någon gång får en livskris kommer ni aldrig ha möjlighet att på samma vis som mig och med samma styrka ta er upp igen. För då kommer det behövas mer än en silversked i munnen för det. Tack till farmor och farfar som lät mig och mina kusiner vara barn så länge vi ville vara det, tack farfar för att du hade lantbruk när jag var liten och för att du och farmor bidragit till barndomsminnen som ingen någonsin kommer kunna ta ifrån mig, tack vare att ni behandlat oss som ni gjort har jag haft ett viktigt mål i livet – att ni en dag ska kunna vara stolta över mig. Farfar sa det för ett tag sen, att han är stolt över mig. Det kommer jag alltid bära med mig. Också ett stort tack till en av mina före detta plastmorsor, tack för att du var den subba du var. Jag kommer se till att så som du behandlade oss kommer ingen någonsin få behandla ett barn i min närhet. Och jag kommer aldrig någonsin i framtida förhållanden där killen har barn försöka sära på barnen och pappa som du gjorde. Tack till alla så kallade forna vänner som huggit mig i ryggen och snackat skit, ni har hjälpt mig att endast behålla guldklimparna, skrotet placeras jag där det hör hemma, på skroten. Jag behöver inte 150 vänner, som egentligen inte är vänner. Jag är så jävla nöjd med de vänner jag har idag, jag vet att de aldrig skulle hugga mig i ryggen, att de är ärliga, lojala och att de ställer upp när jag behöver det. Klarar mig fint med mina 4 äkta vänner. Så vill jag också passa på att tacka alla killar som kommit och gått, tack vare er så kan jag idag lika gärna vara utan, men självklart söker jag kärlek. Men inte första bästa som förr, och med den forna behandlingen från många krävs det ganska mycket för att mitt hjärta idag ska börja bulta för någon. Min stora kärlek idag är kossorna, jag har funnit mitt kall i livet. Skulle aldrig klara mig utan kossorna! De får mig att må bra, i mitt jobb känner jag mig viktig och behövd och jag har hittat något som jag vet är jävligt duktig på, det kommer ingen någonsin kunna ta ifrån mig. Så mitt sista tack går till Anna, som i 1.5 års tid varit min arbetsgivare, tack för att du gett mig fria tyglar, trots att jag ibland inte känt att jag kanske klarat av det och ibland ifrågasatt varför jag ska göra vissa saker själv, Men det är just de, tack vare det så har jag fått lära mig hur jag ska utföra många saker, på mitt vis och ändå få uppgiften avklarad. Haha, du har fått knoppen att blomma! Du har gjort mig till den grymma djurskötare jag är idag, och det kommer jag aldrig kunna tacka dig tillräckligt för. Du har också en stor del i att jag är den person jag är idag, att mitt självförtroende har vuxit sig dit det har.

Jag är så jävla stolt över mig själv! Grymt nöjd över den jag är idag.

Ikväll ska jag och Angelina ha lite dans som vi brukar säga istället för att supa! Ölen inhandlade och snart ska de få fukta min torra strupe :D

Hoppas att ni alla får en fantastisk kväll, de ska jag ha..

We can burn brighter than the sun !

Så är du äntligen här, älskade fredag! Längtat efter dig hela veckan, av olika anledningar. Nu har jag gjort mitt i arbetsväg för den här veckan.

Mjölket imorses gick ruskigt bra och flickorna skötte sig exemplariskt.

För några veckor sen sålde mina arbetsgivare sin gård, så nu är det nya ägare. Innan försäljning hade vi kor i 2 ladugårdar. En där de högmjölkande och såna som skulle kalva stod och i den andra ladugården (Arrendegård) hade vi lågmjölkare, dvs såna som närmade sig slutet på sin laktation och snart skulle sinas och med sinas menas att man inte ger kon något kraftfoder och att man slutar mjölka kossan, detta görs ca 2 månader innan kon ska kalva. Så sintiden blir en viloperiod för kon inför kalvning. Så hade vi även såna som skulle skickas till slakt i den ladugården.

När de nya tagit över sålde de som sagt massa kor, många favoriter fick åka, jätte fina djur. Och dagen djurbilen kom var riktigt jobbig. När de sålda djuren åkt flyttade vi ihop kor från båda ladugårdar till den ladugården där vi tidigare hade högmjölkande.

Så nu, när jag går och mjölkar kan jag fortfarande fast de snart gått 2 månader se vilka kor som stod vart även fast de står "nya" kor i de båsen nu. Jobbigt emellanåt. Det enda jag hoppas och tror på är att de har det minst lika bra där de är nu som de hade hos oss.

Träffade en seminör dagen efter flytten, hon hade träffat på ena gruppen på en gård hon var och seminerade på, då hade de precis anlänt till gården. Hon berättade att det är en jättefin gård med duktiga djurskötare. Då blev jag alldeles varm i hjärtat och fällde en liten tår.

Så nu mjölkar jag 2 dagar i veckan, byter av den nya djurskötaren, men på nyårsaftons morgon gör jag mitt sista mjölkpass i den ladugården. Då ligger deras öde helt i de nyas händer. Det jobbigaste just nu är att inte ha något direkt att säga till om längre, att det inte sköts på samma sätt - och självklart, alla gör olika. Men det känns inte som att det ligger något engagemang bakom nu, de brinner inte för korna på samma vis känns de som.

Vet inte riktigt hur jag kommer reagera på nyårsaftons morgon, när jag för sista gången stänger dörren till ladugården som vart mitt andra hem i 1.5 års tid och lagt grunden till att jag är den grymma djurskötare jag är idag!

Vem är då jag?

En kotokig tjej som är född i den lilla staden Tidaholm men bor numera i Skövde tillsammans med en av mina bästa vänner Angelina.

Jag är 23 år (gammal), född den 1 Oktober 1989 på BB i Skövde. Min mamma heter Carina och min pappa Bertil, de är skilda sen några år tillbaka. De har 3 gemensamma barn – jag, min storebror Mathias som är 26 och min lillasyster som är 21. De båda har stadgat sig. Erica har en underbar liten son som heter Lucas som är 8 månader och bor tillsammans med sin pojkvän i Mölltorp utanför Karlsborg. Min bror har fru och 2 underbara ungar på 3 respektive 5 år. De bor utanför Tidaholm. Vi har inte bara gemensamma föräldrar, vi har alla 3 gått en lantbruksutbildning. Mathias och Erica gick på Sötåsen och jag gick en 20 veckors kurs på Uddetorp. Syskonskaran sluts inte där dock, mamma har tillsammans med sitt ex en pojk på 8 år vid namn Erik och min pappa har tillsammans med sitt ex (tack och lov) en tjej på 12 år!

Så jag har blivit välsignad med 4, alla på sina vis underbara syskon.

Jag är uppväxt delvis i Tidaholm men lika mycket av min barndom spenderades på min farmor och farfars gård utanför Skövde, så jag är en stolt bonnunge :D Har underbara minnen därifrån som kommer prägla hela mitt liv.

Min farmor heter Elvy, farfar Roland, morfar Lennart och mormor Maj-Britt. Mormor finns dessvärre inte med oss längre, hon somnade in bara 53 år gammal den 18 november 2003. En annan person som vart viktig för mig under min uppväxt, som jag aldrig kommer att glömma är min gamla mormor Tyra. Hon finns inte heller med oss längre, hon somnade in i maj 2004.

På mammas sida har jag 10 kusiner och på pappas sida har jag 8. Så jag har en ganska stor släkt.

Sedan 1.5 år är jag och jobbar på en mjölkgård i Lekåsa med uppbunden besättning som ligger mittemellan Vara och Vårgårda. Jag stormtrivs med mitt jobb trots att det är tungt och skitigt, jag skulle aldrig kunna tänka mig att jobba med något annat. Det fina med mitt jobb, det jag gillar bäst är att ingen dag är den andra lik. Vi vet på ett ungefär vilka tider vi spenderar i lagårn, men mellan mjölkpassen vet man aldrig exakt vad som händer. Skulle nog aldrig kunna jobba på en fabrik, stå dag in dag ut och göra samma moment om och om igen.

Jag har en väldigt stark kärlek till kossorna. Och i en uppbunden besättning kommer man väldigt nära korna, kossor är ju så himla nyfikna och tillgivna. De ska va på och lukta och slicka på allt, vilket kan vara både för och nackdelar. För mig är inte korna på mitt jobb bara kor, de är alla individer för mig eftersom jag vet hur var och en är i personligheten. Och jag är lycklig över att ha fått gåvan att ha ett djuröga och att vara en riktigt duktig djurskötare. Jag har äntligen hittat mitt kall i livet.

Jag älskar att arbeta med min kropp, slita och ta i. Älskar att man på kvällen är så trött så man somnar direkt. Man hinner liksom aldrig ligga och fundera på massa saker som man annars kanske gör när man inte är riktigt trött fast man måste sova.

Det ni kommer att få läsa om på min blogg är : Min vardag, saker som gör mig glad/bekymrad/förbannad. Mina och mina vänners (Angelina, Carina och Becca är de som oftast kommer på tal) äventyr och sysselsättningar, givetvis om kossorna, mina tankar och funderingar, framtid och dåtid m.m.

Och som person skulle jag nog vilja säga att jag är fruktansvärt envis, glad, empatisk och omtänksam – många gånger tänker jag mer på andra än mig själv, klumpig – men jag lider inte av det utan brukar ta det mesta med ett leende eller asgarv, analytiker – allt som sker runt omkring mig analyserar jag sönder så ni kan ju tänka er att det händer ganska mycket i min skalle, hela tiden, jag har ett ganska dåligt tålamod och kort stubin – fast den korta stubinen jag har är ganska dryg, den räcker länge men när jag väl blir arg så blir jag aaaaaaarg! Jag är ateist men tror dock på ödet – men inte att ALLT händer av en anledning. Så är jag mattokig också, förstår mig inte på folk som går på dieter och som svälter sig själva. Ät för helvete, mer rör er därefter.

Och min favorit mening är – It´s never to late to make memories for life! Ångra inget du gjort, ångra bara det du inte gjort. Man lär sig alltid något nytt i vad man än tar sig för.

Hm, jag har funderat lite! Och jag vet ju inte exakt vilka mina läsare är, men jag känner att de flesta inläggen inte riktigt speglar vem jag är, och jag har ju aldrig gjort en riktig presentation av mig själv för att ni ska få en chans att se MIG ! Så det kommer jag göra de närmaste, en omstart :p

Måste bara få säga att livet känns alldeles förträffligt just nu! Framtiden ser ljus ut, jag omger mig numera endast med människor som får mig att må bra och ger blanka fan i resten av befolkningen, jag har de senaste månaderna fått en sån grym självkänsla och skinnet som nu och för alltid ligger på näsan är jag så jävla glad över ! Tänker aldrig någonsin ugn ta skit av någon bara för att det får dom att kanske må en gnutta bättre. Fuck You!

Denna lördagen kunde fan inte bli bättre heller, vaknade på det bästa vis man kan vakna på imorse, kollade sedan ut och såg då en massa snö och hjärtat slog en volt, umgåtts med pappa, vart hos farmor och farfar, vart hemma hos min alldeles förjävligt underbara kombo Angelina, fyfan va jag älskar henne, jag har verkligen hittat en vän för livet! Och nu är jag och pappa hos Lasse och Gun. Vi har ätit god mat, glass och kakor samt kollat på "Så mycket bättre".
De programmet får mig att må så bra, men Sylvia kunde ju kvittat helt att vart en av deltagarna.

Nu fortsätter kvällen och den lär knappast bli sämre <3 Love Life!

Mjölkat idag på morgonen, så jävla gött när allt bara flyter på, fast hjärtat (en kalv med ett "hjärta" i pannan) börjar nog få ont i magen. I övrigt äter hon som bara den, minst lika mycke som de andra trots att hon är hälften så liten.. Hon föddes ute i lösdriften, hennes mamma är en jätte fin förstakalvare, vit Holstein.. Älskar de vita korna ❤ och ända sen födseln har hjärtat vart en liten primadonna ! Haha.

Idag ska jag och Angelina ha lite AP,s. Sen tar jag efterlängtad helg! Blir nog sömn tidigt, är redan sjukt trött.

Hoppas att ni (få) som läser min blogg får en fin helg och att snön ligger kvar, eller vad tycker ni?

Glömde ju skriva att jag träffat min underbara systerson idag också! 💕

Ni dömer inte, aldrig gjort och lär heller aldrig göra! Ni ger inga tomma löften eller sårar medvetet, ni är sociala, nyfikna, tillgivna och kärleksfulla. Och på nåt konstigt vis så tror jag att ni på nåt konstigt vis ibland förstår mer än vi tror! Många tårar har fallit bland er och ett par har jag fått torkade av er. Skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan er, ni ståtliga älskvärda varelser <3

Snön som föll igår är nu ett minne blott! Tyvärr. Nu är det endast blött, så jäkla trist :( Och blåsigt som fan! Gillar inte de här vädret.

Men idag får jag ligga i sängen hela dagen om jag vill. Men med tanke på att jag har planerat att spendera en heldag med massa mys imorgon så får jag ta till vara på dagen idag, så det blir en massa plugg, en tur på crosstrainern och umgänge med min kombo :) Ut tänker jag inte gå i onödan i alla fall..

Söndag kväll, mjölkat och myst med kossorna. När jag gick in från ladugården så föll det stora tunga vita flingor från himlen, snö ! <3 Så mysigt. Och i Skövde har det lagt sig som ett täcke över marken, perfekt nu när stan alla julbelysningar har tänds, olyckligtvis missade jag "Stad i Ljus" i helgen. Men jag njuter tillräckligt nu av det fina jag skådar utomhus.

Kolla klart på Beck tillsammans med pappa, duscha sen krypa ner i min efterlängtade säng och drömma om Tisdag :)

God natt alla fina! <3

- Har jag ont i magen och huvudet.
- Fryser så jag skakar..
- Är jag hungrig.
- Längtar jag hem till sängen.
- Så önskar jag att tiden går fort till kl 20.00 :)

Jobbat helg, är trött, mör, små irriterad och rätt sugen på att klockan ska bli 10.00 imorrn måndag, sen är jag ledig tom ons 10.00 :) På tisdag ska jag ta min efterlängtade sovmorgon!! Yey..

Det känns bra att vara förbannad på dig, det får din närvaro att kännas längre bort och samtidigt gör de mindre ont.. Och det får mig att uppskatta han som gett mig ett leende istället för ett brustet hjärta!
You'r done!

Sitter på tåget till Skövde nu, historia prov. Jag hoppas magkänslan har fel. Innan det ska jag träffa min älskade kombo en sväng :) Behöver få skratta lite, hon är en av få som lyckas med de just nu och det älskar jag henne bara mer för! Tack, stort tack!!

idag var det dags för fåren att bli stylade, urval på frisyrer var inte jätte stort, men fina blev dom :D

Precis ätit klyftpotatis, kött och beasås ! Grymt go kvällsmat efter en väldigt bra dag. Nu tar jag kväll, adjö.